Hjärta av Guld

Blandar Neil Young med Nekromantix. Heart Of Gold med Life Is A Grave And I Dig It. Lyssnar och flyter, tänker. Funderar på vad och hur. Inte när, bara om. Om jag ska eller om jag inte ska? Ska jag eller ska jag inte? Du vet inte vad, inte ens jag vet vad. Tankarna flyter likt ovanpå näthinnan, jag ser dom mer än tänker dom. I natt fick jag bara några ytterst få timmars sömn, men dom timmarna och resten förresten hela natten spenderades inuti en trygg famn. Så för en gångs skull var jag inte ensam i sömnlösheten, utan nära-nära. Precis sådär nära som jag vill vara.

Jag saknar Stina, min Kitty. Och längtar ihjäl mig till imorgon då vi ska ses, vad jag är rädd att hon ska försvinna-det börjar gränsa till en rädla stor likt vore hon en familjemedlem. Jag får till och med en gråt klump i halsen när jag tänker på henne. Jag älskar henne så, min vän. Jag hoppas så att hon vet det, men det tror jag att hon gör.

Idag ska jag nog bara ta det lugnt, lugnt. Lugnt för att jag flyter så skönt och hade kroppen varit på min sida och inte bara hjärnan (brukar vara tvärt om...) så hade allt varit perfekt -just nu- i det är här ögonblicket. Men... inte i nästa...