JAG VILL HA TILLBAKA!!!

Ha, ha, ha honom i hela hela min kropp- på hela min kropp.¨

Era losers som inte kan fatta att drogen förstör!

Era IDIOTER-era jag.

JAG JAG JAG har gjort det bästa jag kunnat, jag ville ville.

- visst fick jag tillbara. Men just nu; en trygggetsröst,

JAG SAAAKNAR DIG! så mycket... JAG VILL (nästan) DÖ för det här det här, bort, från

-TILL.

Jag mår illa.

Perfekta underbara.

Jag känner mig glad och lugn igen.

Känslan är välbekant kom jag ju på!

-kärlekstrassel är ingenting- ingenting för någon.

Jag klarnar till och har så mycket att se fram i mot! Imorgon blir jag fri från misstaget, men strax är det dags att ta bussen tillbaka till kylan.

Men imorgon, imorgon, imorgon ringer jag Gorby så fort jag kan och så målar vi naglar och pinuppar tillsammans! Det är min önskan!

Dilemma; försvinn mig

Fördriver tiden med att kväva gråten i halsen och fokusera på bokstäverna som svävar omkring.

HJÄLP! mig. Men ingen hjälp finns. Det här avdelningen har blivit förändrad och förhäxad- för förbannad nu.

Min rygg ilar och jag spårar ur. Tappade min tändare som jag haft i snart 3 och aldrig behövt fylla på. (Den lila jag köpte under lättingstiden då det inte fanns några med blommor på.) Jag vill hem! Jag vill så mycket hem och gömma mig under täcket så jag dör. Fy fan säger jag bara.

Det stora dilemmat; vad: mellan det och det.

Jag älskar dig.

Jag fryser om kropper, ända in i skellettet , ta mig bort här ifrån?

Linn är här.
Jag faller. Jag...
tre veckor, och vad? händer sen

:and sometimes good things fall apart so better things can fall together...
/Marilyn Monroe

Edie is coming to town. Och jag är så där så ni vet inte vad.

Att allt ska vara så... fruktansvärt; svårt, komplicerat. (DU FÖRVIRRAR MIG!...) Utropstäcken gåner hunda... 1000...! Vill inte vara, vill så mycket vara, nära? Borta? Bara du finns där.

"Fina" är inte rätt ord. Jag hittar ej de rättskrivna orden. "Fina" är opersonligt vi är personliga vilsa bosta i den oändliga skogen som ingen läser stigarna snurra OCH det blir tomt- tomt fyllt av känslor- JAG VET INGENTING.

Lost little poor girl hanging in the... hemma hos Katten(hjärta). Jag vet ingenting.

DU! vet ingenting. Jag hatar *harkel; pust! SUCK....* mmm...

det som hjärntvättar på ett "bra" sätt är det något typ av sätt i verkligheten Livet alls? Ja eller Nej? Svar, tack!

Sött.

Ni förvirrar mig så fruktansvärd. DU är VÄRD (och) bäst... det (kommer igen) fina... du vet? Nej... just det. Du vet ju inte. Jo nej jo nej denna jäääävla tvekan och förrvirran. Ta mig för fan bara BORT! Bläjhjjjisdj,hgvns,m!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hjärta av Guld

Blandar Neil Young med Nekromantix. Heart Of Gold med Life Is A Grave And I Dig It. Lyssnar och flyter, tänker. Funderar på vad och hur. Inte när, bara om. Om jag ska eller om jag inte ska? Ska jag eller ska jag inte? Du vet inte vad, inte ens jag vet vad. Tankarna flyter likt ovanpå näthinnan, jag ser dom mer än tänker dom. I natt fick jag bara några ytterst få timmars sömn, men dom timmarna och resten förresten hela natten spenderades inuti en trygg famn. Så för en gångs skull var jag inte ensam i sömnlösheten, utan nära-nära. Precis sådär nära som jag vill vara.

Jag saknar Stina, min Kitty. Och längtar ihjäl mig till imorgon då vi ska ses, vad jag är rädd att hon ska försvinna-det börjar gränsa till en rädla stor likt vore hon en familjemedlem. Jag får till och med en gråt klump i halsen när jag tänker på henne. Jag älskar henne så, min vän. Jag hoppas så att hon vet det, men det tror jag att hon gör.

Idag ska jag nog bara ta det lugnt, lugnt. Lugnt för att jag flyter så skönt och hade kroppen varit på min sida och inte bara hjärnan (brukar vara tvärt om...) så hade allt varit perfekt -just nu- i det är här ögonblicket. Men... inte i nästa...

Jag förstår mig bara på svävande filosofi och metaforer.

Nån' har varit förvirrande mot prinsessan på ärten.

Tryggheten finns hos Stina, katten.

Jag vill ta från dom rika och ge till dom fattiga; gammla saknader trollas vipselivipps fram och kastas imot mig när jag är på väg mot flykt från lyan. "Tårar blandas med regn" kanske inte var helt sant i orden men jag vet inte vad jag ska säga;

jag svalde hela vägen.

Och kom fram och pratade bara om mig själv. Vågade öppna upp.

Ingen dom. Inga tomma ord. Bara Kärlek.

Kärlek som jag utan att tänka på det stavar med stor bokstav.

Det betyder så mycket min vän, att du kom tillbaka, att du stannade och stannar kvar.

Men, så förvirrande på ärten. Så olycksbådande fattigt att prata i metaforer.

Klockan är inte mycket och jag är lagomt trött; imorgon är det G's 15-årsdag och pappa! kommer hit.

Det blev ett stumt tomt hål i ögonblicket av shock. Äcklig förnedelse av denna någon som jag tycker så mycket om. Men jag känner inget annat än det. Det fixar sig, det löser sig; och så kommer orden tillbaka...

"Jag förstår mig inte på metaforer."

Jag förstår mig bara på svävande tankefilosofi, och tafatta metaforer.

Jag tror.

Rökning förbjuden!

Ganska exakt prick kl. 9 i morse ringde det någon (hyresvärden) på min lilla söta mobil med dåliga nyheter om klagomål. Så nu kära vänner ska ni få höra att det inte blir lika mysigt hemma hos mig, inte lika hemtrevligt- allt är förstört. Det är så att numera sker rökningen utomhus eftersom snälla grannen min får in röklukt genom sin fläkt. Men; jag undrar: varför just nu när jag bott här i snart ett år och rökt inomhus hela tiden? Och inte bara jag- alla mina kära soffvänner som älskar att pimpla kaffe och röka vid mina röda soffbord också.

"Röker du inomhus?"

"Va?"

"Under fläkten?"

"Eh, ja- ibland."

"Du får nog sluta med det, för vi har fått in klagomål."

Men han sa det med en ganska mjuk röst, min hyresvärd.

Skit.

Och detta skedde när jag satt nikotinabstinent utan för Svennes för att köpa mina goda billiga vitfiltrade cigg efter att ha fått låna 30 kr av mamma, 3 timmars sömn denna natt och inget koffein hade jag fått i mig, bara längtandes efter att få ta den där jävligt goda ciggen bakutlutandes i soffan efter två koppar kaffe hos mamma.

Nu blir livet inte lika mysigt alls, i princip alla mina kära vänner röker och varför!? händer det här just idag?

Men sen påväg till bilen träffade jag på en liten kul person, och det gjorde mig gla' i alla fall.

Men när jag kom hem satte jag mig och rökte utanför dörren (jag har ju inte ens en balkong!?) och det är det jag ska gå ut och göra nu igen. Hm....

Pretty fine. Pretty perfect.

I'm fine. I'm pretty, pretty perfect.

Hittat en liten söt"sak", med mörkt långt hår

och vackert leende.

Så det så.

Också, fixar det sig; jaja, jag började gråta

på soc men det är inte hela världen.

Blev bara så oerhört rörd och illa till mods -

på ett bra sätt- när dom faktiskt hjälper mig

frågar, undrar och säger snälla saker.

Kramar istället för att skaka hand när jag

tårögt går där ifrån.

Totalförstörelse och fredagsmys.

Gorby och Pia glor på Idol

och jag hindrar gråtatacken

som framodlas då jag ser att

dom totalförstör 60-talet. Skit.

Men dom är goa: Pia & Evelina, yeah! det är dom. MEN: jag hatar IDOL but i lovelilove my awesome frindly frends. /Tildie

Rock'n'Roll Soilders!

Lugnet på kvällarna med ryssen på soffan framför TV:n eller arbetandes med journalistiken vid datorn. Min vän snusandes i sömnen som; andningen av en annan människa som får mig att få ro. Och; somnar Gorbatjovskij så somnar jag. Bara sisådär efter att ha legat och lyssnat i 5 minuter så vet jag att det är okej. Att sova för mig med. Men sedan (efter dom ca. 7 timmarna som det blir numera!!!) vaknar jag... "he's DEAD!" är vad jag hör inuti mig då jag vaknar om mornarna & inte vill att dagen ska börja och inte vill upp och

ut och iväg. Men Evelinas ryckningar gör det väl aningens enklare det med. Jo. Och hennes gap & skrik &

ROCK'N'ROLL SOILDERS-aktivitet som bankar i jämn otakt med min. Jag är väl egentligen ganska glad, va? Att jag har dom... dom fina.

(& icke att förglömma så börjar jag snart jobba. Men var, är än så länge hemligt. Men- det perfekta jobbet för mig skulle man väl kunna säga. Jag kommer hinna först, först, först fram till fynden! "Second Hand" rules, yeah!) At your service.

"This is what you get if you mess with us."

Surrealismen tar vid overkligheten och gör livet till ett dilemma.

Denna oförglömliga vardag. Denna dag.

"This is what you get if you mess with us."

"Nu ska jag såra dig för att jag älskar dig." Skadar du min vän så skadar jag dig. Fina ******... kom hit så ska jag ta hand om dig. Får sådana mamma känslor så det blir tok. Tycker om denna flicka så. Och Katten min kära, om en timme (prick för ett tag sedan) möter jag henne på stationen direktlevererad ifrån Camden. Utan dom skulle jag vara noll. Utan dom skulle jag vara endast Nine Inch Nails-låten "Leaving Hope" som dock i och för sig spelades på repeat igår innan sängdags.

Lämna oss ifred till Vackerheten, är ni snälla.

Avstängda flickor.

Livet är så obegripligt svårt.

Jag har ingen aning om hur man gör... rätt.

-felen kommer av sig själva. Jag är bra på sån't.

"Men du, snälla söta lilla kära. Förlåt!"

Jag känner mig hemsk! Hemsk och fruktansvärt hjärntvättad.

Av felen. Av fienderna. Av vännerna. Av kärleken.

Av Livet. Döden är inte längre existerande.

Bara denna eviga ändlösa labyrint av ord och svek och saknad.

Jag har varit precis så som jag inte vill att andra ska vara mot mig,

- och så här har jag varit mot min kära underbara...

Så nu väntar jag bara på att denna någon ska säga "dra åt helvete" eller

"jag älskar dig hur som helst"

det sista vore mer rättvist. Eller fel. Eller rätt.

Eller livet. Eller helvetet.

Eller Vi.

För vi är så förvirrade hon & jag.

Samtidigt som vi är vackrast i världen i vår gemenskap.

Och nu vet jag ingenting. Nu vet jag inte om det är slut för alltid.

Om vi för sista gången har blivit hjärntvättade så hjärntvättade

så att blekmedlet inte går att färga rött på.

Hole - Letter To God

I never wanted to be, the person you see.

Can you tell me who I am?

I always wanted to die, but you kept me here alive.

Won't you tell me who I am?

Oh baby, fly away to Malibu

Surrealismen breder ut sig. Efter sömnlösa nätter man ack inte minns.

Minnesluckor, minnesluckor: minneslucka, vad vill du mig?

Huvudet exploderar utan det vanliga dagliga- kaffeintaget, oj oj oj. Värker ej växer. Längtar bort. Till Malibu. Typ till Malibu & Courtney Love.

Och Gorbatjovskij. Vad hände? Försvann du in i en minneslucka; var tog du vägen?

Hörde jag inte plingan ut i livet.

Hörde jag inte "hej, hej-hallå!?"

Eller var det bara missat oroligt som nu?

Jag vill ha en stor Vanilla Latte med allt vad det innebär.

Jag vill inte sitta här på min hemmagjorda psykandelning utan Evelina.

Det var ju aldrig meningen.

Inuti bubblan är det tyst.

Så långt bort.

Det var ju aldrig meningen.

Att vara extrem.

Att vara kolsvart på gräddvit.

Eller sockervit på sotsvart.

Extrem. Det var ju aldrig meningen.

Att va jag? Att va du? Att vara; vem?

Hallongrotta

(Deppa ihop

och baka

hallongrottor

för att

döva ångeten med.

Vad finns annars

att göra

för en trasig

hemmafru när

mannen åkt

hem till älskaren?)

Jag är den perfekta hemmafrun; vad gör jag annat än att plocka, fixa, trixa, pula, påta, greja och dona, polera alla ytor i min underbart perfekta våning här i Gävle innerstad?

Min vän är så sexig; jag vet inte vad jag ska ta mig till!!!

Swedens Sweetheart: I JUST ADORE YOU.

(GUD, HJÄLP MIG NU!)

(GOD, be on my side NOW!)

Swedens Sweetheart the most sexy sugarwomen on earth; next after Courtney Love...

(En massor skrivet raderat... skit.)

Or whatever... maybe I just have to cross my own lines? Kitty is MORE **** than COURTNEY.

Hm. Or just a WHOLE different thing.

Bara en helt annan liten söt kopp te.

FEED THE POOR

MIN VÄN ÄR SJUK.

Ge oss lite pengar så att jag kan ta henne till sjukan

& sedan när hennes hals är fixad stoppa i henne lite pizza.

För nu är läget så kritiskt för Evelina och andningshålet så krympt.

Så snälla jag ber er kära rika vänner som säker inte låtsas se:

Ge oss lite pengar?

Vad gör en 500:ing mindre när en liten flickas liv kan räddas?